Jag har en vän.
(Alla drar efter andan av chock.)
Hon och jag har en ovana att kommentera varandras facebookstatusar och inte kunna sluta. Jag skrev en status om att min dator var avliden, hon kommenterade, och 37 kommentarer senare slutade jag att svara för jag tyckte synd om alla de som mottog uppdateringar trots att de bara gillat (varför man gillar att min dator dött är en annan fråga).




Tror ni jag lär mig någonting av detta? Icke. Sitter här och räknar hur många kommentarer vi skrivit på hennes senaste uppdatering, just nu 24. Hittills har vi hunnit diskutera att vi måste göra mindre hål i håvarna för annars går dvärgarna igenom när man ska fånga dem, vi har tagit upp vår flytt till Drottningholms slott, och även vidrört ämnet ketchup och hur äckligt det skulle vara att äta det med godis. Jag förstår inte detta.