Jag har alltid tyckt att Gideon liknar någon, men jag har aldrig riktigt kunnat identifiera vem. Tittar på SE1EP3 Won't get fooled again, och under snacket med Adrian Bale slog det mig.
Achmed the dead terrorist.
Det här är min största insikt sedan jag insåg varför man säger "blixt från klar himmel".

Som ni kanske vet avled min dator för ett tag sedan.
Någon vecka senare återupplivade jag den. Eureka eureka and all that.
Den dog igen - jag var tröstlös. Efter lite fifflande var den back on track.
Jag upptäckte ett oroväckande hack i sladden och antog att det var glappet jag märkt, så jag tejpade cirkus trettio lager. Problem solved. Tills nu. Min vackra Fujitsu Siemens är återigen bortgången. R.I.P.

Jag är på biblioteket. Varför fortsätter jag såhär?!

(Klick.)

Varje år tänker jag "det är aldrig varmt i Stockholm om somrarna, det är lugnt om jag jobbar/åker någon annan stans/går i ide under mitt täcke". Varje år, varje sommar, varje dag blir klockan tolv och solen står i zenit över huvudet på mig och jag. Svettas. Ihjäl.

Trodde jag skulle avlida idag när jag avfläckade och solen sken rakt in i rummet. Fick dock sluta lite tidigare eftersom golven skulle vaxas den sista timmen och då har jag ingenting där och göra, så drog. Ska nu bege mig ut i solen och göra absolut ingenting.


<- Jag atm.

UPDATE.

Det tog mig femtiofyra sekunder, fram till sekvensen där skäggmannen tänder cigaretten, att minnas vad det var för avsnitt. Jag kommer gråta.

Jag insåg idag att jag inte tittat på Criminal Minds sedan säsongsavslutningen. Jag har inte saknat det, men fick någon kick när jag insåg att jag inte mindes vad sista avsnittet handlade om, så jag tittar om det nu. Låt oss kalla det uppladdning inför säsong sex. Kolla avsnittet här.

Ewan McGregor och U2 kombinerat. Error.

Ni vet det där man automatiskt tänker när man går i en byggnad där man vet att det finns städare, man ser ingen papperskorg och släpper lilla papperet på marken och tänker "städarna fixar det".

Jag ska personligen hemsöka er varje natt till ers dödsdagar om ni någonsin tänker så igen. Att vara städare är ingenting att leka med.

• Jag gick upp klockan sex.
  
  
• Jag är täckt i svett.
  
  
• Mina händer stinker av vad det nu finns inuti plasthandskar.
  
  
• Jag har lyft mödler hela dagen.
  
  
• Jag spottar rengöringsmedel.

Bröllop idag. Nu är ju min släkt lite som den är och var tvungen att anordna värsta middagen i deras ära. Allt slutade med att tjugofemåriga kusin tog på sig sin balklänning från nian, gjorde en krona av folie och sedan seglade runt och vinkade drottninglikt tills ingen orkade mer. Tips från coachen: Gift in er i vår släkt. Ni får inte tråkigt.



Åkte in till slottet senare och trängdes med folk som ville se kronprinsessan och (numer) prinsen ute på balkongen, och det var helt sjukt mäktigt att stå där och på kungens, oh well, order hurra och sen sjunga nationalsången. Blir helt patriotisk.

Varför är det alltid Adam som är drama queen, btw? Alla andra klarar sig bra utan skandalhistorier, men han måste gifta sig med Naomi Campbell och ta droger och, tydligen, stämma folk till höger och vänster. Re-la-la-la-la-laxa.

Jaha ja. Eftersom alla andra skriver om bröllopet får väl jag göra det med.

Jag tycker det är bra och så. Har inget emot det. Det jag har nått emot är att de bjudit in Lisa Nilsson och Mrlena Ernman. Tcvvlar starkt på att Victora kommr gå fram till Marlena och ropa "TJENA MARRIS" och kasta buketten. Varför bjuda folk man inte känner?

Jag borde inte släppas in på ett bibliotek oövervakad.
Jag har tänkt ett tag nu att jag ska läsa om några Tracy Chevalier-böcker och började med The virgin blue eftersom jag har den hemma. Tänkte nu gå till biblioteket och se om Falling angels fanns (de hade bara den svenska versionen men jag tänkte whattahel).



Nöjd och glad stod jag vid utlåningsautomaten när jag fick se aktuellt-hyllan. Jag borde lära mig att bara glo ner i golvet när jag väl bestämt mig för en bok för jag går runt med tusen andra saker i min väska och kan verkligen inte släpa på hur många böcker som helst. När jag som bäst stod där och tittade på alla nykomna böcker mindes jag att jag en gång sett Pause/play stå där. Jag borde inte vara tillåten att minnas såna saker. Var genast tvungen att avancera in för att hitta den.



När jag för andra gången hamnade i kön till utlåningsautomaten läxade jag strängt upp mig själv och lovade dyrt och heligt att jag inte skulle låna fler. Sen fick jag syn på snabbutlånen. Vad är det för fel på mig?!

Så nu sitter jag här med Dan Browns senaste och flinar töntigt. Den väger fan ett ton. Jag fick ett blåmärke på låret av att gå med skiten i väskan hela vägen hem. Men vad gör man inte för lite kultur?

Är helt taken aback.

There are basically two kinds of human beings. De som läser om böcker och de som inte gör det. Jag är någon form av blandning; en bra bok kan jag läsa om hur många gånger som helst, men vissa böcker är såna där one timers. Kan inte läsa Agatha Christie mer än en gång, kanske on rare occasions, men med många års mellanrum. Allt det roliga försvinner ju om man vet vem mördaren är.



De flesta andra böcker kan jag läsa med bara några dagar mellanrum; när jag var sju läste jag andra HP-boken tre gånger på en vecka (i och för sig var det för att jag var i fjällen och det inte fanns några andra alternativ), och den första har jag läst mer än trettio gånger.

Nu, however, läser jag om Da Vincikoden. Kan inte få nog av den. Ska bege mig till biblioteket imorgon och låna Dan Browns senaste, jag skäms för fan över att jag inte läst den än.
Nu ska jag bege mig tillbaka till min chipspåse. Adios.

Gud vad jag älskar äldre säsonger av Top Gear. Har dock aldrig kollat på några avsnitt när May inte är med, men tittar nu på avsnittet där han först introduceras, han hade kort hår?! My mind. Blown.

(Titeln är min skrivna version av soundtracket.)